Söndag 6 juli – att
landa på olika plan
Tänk dig att stiga av ett plan efter en perfekt landning och
en ovanligt behaglig flight. Tänk dig också att du kan känna den svala vinden
mot ansiktet. Mörkret sveper sig om dig när du går några steg över plattan bort
till en buss, som kör några hundra meter fram till själva terminalen. Känslan
av frihet och lycka är total. Sådan var min första upplevelse av Heraklion
denna gång! En klart känslomässig landning efter den fysiska.
Sen måste man landa även mentalt i den nya situationen och finna sig tillrätta.
Klimatet i den kretensiska natten, var ungefär det samma som i Köpenhamn några timmar
tidigare. Ändå är allt så annorlunda. Kan inte i
ord beskriva den känsla som kommer över mig varje gång jag står på grekisk mark. Skulle liksom påven brukar göra, vilja gå ner på knä och kyssa marken –
men det gör jag inte.
Vi var framme strax innan kl.4 lokal tid och då finns det
inte så mycket man kan göra på en flygplats. Vi behövde vänta ett par timmar på
första bussen till Hersonissos. Vi kunde ju tagit en taxi direkt, men vad skulle vi på
hotellet så tidigt utan ett rum? Vi satte oss utanför flygterminalen och såg hur busslast,
efter busslast, efter busslast med ryska hemvändande turister kom. Vi kunde
snabbt konstatera att vi två var brunare än de allra flesta. Inte för att färgen är
viktig, men om man reser till solen borde man väl njuta av den lite i alla
fall. Vi hade sällskap av en jättefin vildhund, som fick mig att tänka på hur
ledsen Randi nog är där hemma utan sin matte.
Bussen kom 6.15 och då höll dagen precis på att gry. Som en
jättelik apelsin tycktes solen stiga rakt upp ur havet. Himlen färgades av ett
gulaktigt sken. Sen rosa och allt mera ljusblått. Detta skådespel såg vi genom
bussfönstret medan vi tog oss till Hersonissos på drygt en halvtimme. Det var
vi, två backpackers och ett gäng kvinnor som förmodligen var på väg till sina
arbeten, kanske städerskor på hotell. Vi var framme i Hersonissos vid 7-tiden, fortfarande
för tidigt för att komma till hotellet tänkte vi. Satte oss därför på ett öppet café
(det mesta var väldigt stängt och dött) tog varsin ”drink” – frappé och färskpressad
apelsinjuice. Jag var så trött efter mer än ett dygns vaka, att jag nästan somnade
sittande!
Vid 8-tiden haffade vi en taxi som körde oss upp till byn Koutouloufari. På Marni Village blev vi vänligt mottagna fast med orden: ”Vi
trodde ni skulle komma i eftermiddag.” Vår maisonette var redan klar, så vi kunde
flytta in och det var gudasänt. Vi gick i säng ganska omgående och sov till
kl.14.
Eftermiddagen tillbringades med att äta en god grekisk
sallad, bada i den stora poolen och sola lite. Vi gick till närmaste affär för
att handla in livsmedel och kunde konstatera att det är DYRT i Grekland.
Åtminstone vissa varor och om man handlar i en sk Supermarket. Exempelvis
kostar 250 gram smör över 30 kr. Men vi fick det vi behöver för att äta frukost
resten av veckan.
På kvällen klädde vi upp oss lite – det var ju ändå söndag!
Vi promenerade till byns hjärta via en fin ”bakväg” vi hittade förra gången vi
var här. Då går man uppför en bit och får en fantastisk vy över havet och all
bebyggelse nedanför sluttningarna. Mycket vackert i solnedgången!
Vi valde att inte gå så himla långt utan tog i princip
första bästa taverna med takterrass – Pithari - och det var ett bra val! Vi beställde meze för två, vilket innebar fyra förrätter och fyra huvudrätter… Ja, det var
fantastiskt gott – och vi blev verkligen mätta! Efter maten var vi tvungna att
promenera lite, så det blev en liten tur runt byn innan vi kom hem och gick
till sängs. Nöjda och glada denna första riktiga semesterdag på Kreta.
Foto: E-M Olsson 2014-07-06©
Brödsticks och bullar med oliv- och aubergineröra. |
Tsatsiki, vindolmar, gigandes (vita bönor) i tomatsås, spenat och ostknyten. |
Mousaka, giovetsi med risoni och ost, fetaostfyllda auberginerullar samt soutsoukakaia (biffar) med tomatsås och ris, |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar