Lördag 12 juli –
sista dagen i paradiset – på ett par veckor …
Efter en lite sen kväll blir det gärna sovmorgon. Det är en
av fördelarna med semester – att man bokstavligt kan kasta klockan och strunta
i att passa tider. Såvida man inte ska med en viss buss eller ta planet hem
förstås. Just denna vår sista hela semesterdag i Koutouloufari hade vi absolut
ingenting på schemat. Vi ville bara ta det lugnt och njuta fullt ut av dagen. Inte med vemod utan med glädje.
Förmiddagen gick åt till att äta lite, spela ett parti kort,
plocka ihop lite samt skriva bloggtext. Maken gick i vanlig ordning bort till poolen
någon timme innan mig. Kanske blev det snarast två timmar just idag. Jag
passade på att fotografera lite på området, innan det är för sent så att säga.
En och annan molntuss hängde sig kvar från gårdagen, men inget som hindrade
solen från att gassa. Det lär vara kring 30-gradersstrecket. Skönt att det
blåser mycket på Kreta och andra öar. Jag älskar värme men ogillar att svettas, en paradox kan tyckas.
Eftermiddagen vid poolen alltså. Båda upptagna med att läsa.
Maken hade hittat en dansk deckare, i hotellets bokhylla, och han ville läsa ut
den trots att den enligt honom ”inte var nåt speciellt, handlar om handel med
döda kroppar och organ”. Jag fortsatte ta mig genom Backman. Till lunch åt vi
goda ost- och skinkpajer, som maken hämtat i en supermarket. Han fick napp i
den tredje butiken i jakten på nybakade pajer. Inte lika välfyllda bagerihyllor
här som på Santorini direkt.
Vi fortsatte vårt solande och simmande – även maken har
börjat simma längder liksom jag. Han har hittills bara sprungit två gånger, men
det räcker väl på en vecka om man är lite otränad och det är hett ute. Däremot
har han börjat göra armhävningar och situps dagligen J Jag nöjer mig med promenader
i uppförslut samt simningen.
 |
| Kvällssol och kvällsdopp i poolen är det bästa som finns. |
En sistakväll bör man unna sig en extra god middag – och det
var precis vad vi gjorde! Vi valde att gå till en taverna vi testat förr – Esperos. Vi fick en utmärkt plast på
takterrassen och blev ompysslade från första stund. Mycket trevlig och vänlig
personal på det stället. Det är det ju på så gott som alla restauranger här i
Grekland, men vissa känns mer äkta på något sätt. Klart man måste ”smöra” för
turister vars pengar man är beroende av för sin överlevnad. Som vi vet är
Grekland ett land i ekonomisk kris fortfarande trots feta lån från EU. Men som
sagt vissa människor känns mer äkta och andra mer inövade på leende och sättet
att uttrycka sig. Nåväl vi beställde Greek plate for two. Squashbiffar
till förrätt och lite vin. Jag gillar särskilt det medium sweet vita vinet här. Det är inte alls sött som ett
efterrättsvin utan bara inte helt jäkla strävt och surt (då kallas det visst
dry).
Vi satt där på tavernas Esperos och njöt av maten och vinet
i godan ro. Vi kom väl dit vid 21-tiden och maken hade planerat att se semifinalen
i fotbolls-VM mellan Brasilien och Holland på sportbaren. Men ätandet drog ut
på tiden. Vi fick såklart en efterrätt och en liten drink ”on the house”. Bara
att få lov att få notan och betala kan ta en kvart sådär. Man ska aldrig ha
bråttom på en grekisk restaurang. Man ska sitta ner och koppla av, titta noga
på menyn, beställa, dricka något, få sin mat, gärna en förrätt, äta i lugn och
ro, vänta på nästa rätt osv. Det kan lätt gå ett par timmar. Och det är ju
egentligen ganska härligt – om stolen du sitter på är skön för rumpan och om du inte har
en tid att passa.
När vi gick hemåt sken fullmånen sitt vackraste sken –
sådant låter sig inte avbildas med en Iphone. Man får ha bilderna med sig i hjärtat.
När vi kom till sportbaren hade matchen startat och det var fullt. Alltså gick vi vidare hem till vår
maisonette. Maken lade sig i sängen för att se matchen – vet inte exakt hur
mycket eller lite han såg för jag kunde tydligt urskilja snarkningar emellanåt
uppe från sovloftet… Själv satt jag vid köksbordet precis under honom och
facebookade lite och chattade med ungarna. Holland tog hem bronsmedaljen i alla
fall. När matchen var slut var vi det också!
Foto: E-M Olsson 2014-07-12©
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar