En dag med våndor

Fredag 18 juli – 

Vaknade varken utsövd eller särskilt pigg. Typ energilös. Vädret? Jag är en känslig människa ingen tvekan om det. Fullmånen är ju över för denna gång. Svalt och skönt nattetid så jag har inte sovit illa. Magen känns helt okej liksom kroppen i övrigt. Huvudet känns dock liksom nedtyngt.

Orkade inget alls denna värdefulla semesterdag. Det måste få finnas sådana dagar också. Tog det lugnt och stannade på rummet det mesta av dagen. Skrev en hel del och det är ju egentligen bra

Pratade med en ung städerska som kom och ville städa. Jag tyckte det räckte med att hon tog soporna, så vi bytte några ord . Hon berättade att hon mist jobbet på banken när den lades ner, därför är hon nu städerska, vilket är ett tyngre arbete förstås. Tuffa tider i Grekland för många fortfarande. Hon är inte den enda jag pratat med som blivit arbetslös från just banksektorn.

Maken blir alltid extra otålig när jag inte är på topp. Alltså var han rastlös. Dessutom var det fullbelagt vid poolen (vilket det sällan är) av en massa personer som lagt sina grejer på solstolarna, men gjorde annat. Lite tradigt det där med att folk lägger sina handdukar på en solsäng, men sitter i baren eller är på rummet det mesta av tiden. Maken var nere flera gånger och kollade innan han gav upp. Han fick roa sig med sina gymnastikövningar och sen laga lunch till oss – jättegod tonfisksallad som åts på balkongen. Stortvätt av underkläder och kalsonger fixade han också. Han låg på sängen och läste en hel del också – fjärde boken snart klar nu. Femte påbörjas nog under eftermiddagen...

Jag gick inte utanför rummet förrän vid 18-tiden. Då var det dags för simning äntligen. Jätteskönt! Helt ensam i poolen gjorde jag mina längder.

Balkonghäng en stund med lite kortspel, ett glas vin och en öl. Maken chattade med äldste sonen och blev lite missnöjd över hur saker och ting ordnas på hemplan… Jag tycker man får lita på att det går bra. Kan vi åka ifrån våra tonåringar måste vi våga lita på att de klarar sig bra. Annars borde vi stannat hemma. Vi kan ändå inte styra och ställa härifrån. Det handlar om tillit och det är svårt helt klart..

Ut på byn vid 21-tiden. Denna kväll stannade vi i närområdet - Agia Marina. Maken hade utmanat mig på minigolf och den utmaningen antog jag även om jag visste att oddsen var svåra. Det var en trevlig golfbana, mycket folk och många skratt. Jag klarade flera banor med två slag. Så jag var nöjd även om maken vann. 

Efter matchen åt vi på ett snabbmatsställe som hade erbjudande om ”gyros for two” med glass och liten Irish coffee. Det var gott och alldeles lagom. Mysig hempromenad via kyrkogården…

Avslutade dagen med ännu en film – som maken somnade ifrån… ”Hus i helvete” – inte särskilt jättebra, för att citera Backman. Jag förstod inte riktigt filmens syfte, kan man säga.

Foto: E-M Olsson 2014-07-18©