Fredag 10 juli – en massa förstaupplevelser och en liten kris.

Den första hela semesterdagen innebär alltid en hel del ”första” – första sovmorgon, första frukost, första simturen eller första frappén. Denna dag inget undantag. Vi vaknade klockan 9, precis lagom för att gå ner till frukostbuffén. Folias buffé är alltid välfylld av såväl bröd, ägg i olika former och pålägg, som yoghurt, frukt och kakor (!). Den som förväntat sig matbrist på grund av den pågående ekonomiska krisen i Grekland skulle bli besviken. Man blir lika mätt som alltid. Och servicen, där hela familjen ung som äldre hjälper till, är utmärkt.

Efter maten gick vi upp till rummet igen och förberedde oss för en stillsam dag vid poolen. Jag gjorde ett enkelt yogapass. Har tagit med min matta för att kunna träna så mycket det går. Mina muskler är svaga i benen och lederna i höfter och bäcken skrämmande stela. Har varit en intensiv start på sommaren med flera besök hos sjukgymnast och läkare. Röntgen väntar i augusti. Högst trolig diagnos är artros. Inte roligt att bli gammal och stelna till kan jag lova!

Vi fixade badhanddukar – man kan hyra men vi fick våra gratis. Vi fick en fin plats med solsängar nära baren i skuggan. Fick nästan en chock när jag skulle börja simma – var så stel att jag inte kunde ta ut bentagen. Blev rädd men tänkte att det ska bli bättre för varje ny dag! Gjorde en halvtimmes vattengymnastik vilket är bra för lederna. Sen kunde jag simma ca 200 simtag.

Vilade i skuggan och drack den första goda frappén, kallt kaffe med mjölk och socker. Kollade Instagram och Fb, chattade lite med ungdomarna där hemma. Så skönt att kunna ägna en hel dag i och vid poolen.  Jag tar det alltid försiktigt med solen, gillar att sola efter kl.15 och gärna fram på förkvällen. 

Vid 16-tiden var det lunchdags och den första ljuvliga omeletten intogs tillsammans med en grekisk sallad och en Mythos (grekisk öl). Jättegott och en matportion är oftast lagom för två att dela. Tänk på det ni som reser till Grekland. Jag är inte snål (maten är billig) men avskyr att kasta mat. I synnerhet nu när man vet hur många greker det är som knappt har mat på bordet pga av krisen.

Vi hade vår alldeles egna kris under kvällen… Vi hade under dagen bett barnen hjälpa till att välja boende i augusti när det kommer ner till oss. Jag brukar boka flera hotell och sen bestämmer vi oss lite närmare avresedatum. Denna gång gällde två alternativ – ett i Koutouloufari, min lilla favoritby på östra Kreta, och ett jättefint nytt ställe i Piskopiano, grannbyn. Det diskuterades en del via sms och messenger med de tre ungdomarna. Men innan det slutliga beslutet skulle tas fick jag en sk magkänsla av att vi bara måste kolla läget igen. Jag som har relativt svårt att gå just nu vill inte bo långt från huvudvägen exempelvis, ej heller gå i brant backar i onödan. Maken tyckte jag var onödigt besvärlig. Dessutom var det ju jag själv som bokat hotellen. Visst, men nu behövde det dubbelkollas med hjälp av Google maps – och mycket riktigt verkade det fina stället i Piskopiano ligga ute i ”naturen” i sluttande terräng! Puh, vilken pärs. Dottern som röstat för just det hotellet blev besviken såklart. Killarna mer diplomatiska tyckte att båda var lika bra… Så vi hade vår egen lilla familjerådskris där jag till sist framstod som en diktator, trots att min avsikt var ett demokratiskt beslut. Nu blir det Villa Elite i Koutoulofari som får ta emot oss som gäster J

Efter det svettiga beslutet krävdes en dusch och en stunds vila. Vi såg SVT-nyheter om senaste utvecklingen här i Grekland, innan vi gav oss ut i den ljumma kvällen vid 21-tiden. Middagen blir ofta sen i ett varmt land och inte mig emot. Tropiska kvällar och nätter är ju så sköna! Vi hamnade på en mysig typiskt grekisk taverna som heter RAETI. Där hänger grytor i taket och grönsaker är tillsammans med kryddväxter prydnader. Vi åt jättegod mat – en trerätters meny (12 euro) för mig. Henrik tog lamm. Vi fick frukt, raki (hembränt från Kreta) och kaffe med kaka ”on the house”. Mycket trevlig personal. Hit återvänder vi säkert.

Vi promenerade ett anat håll än huvudvägen tillbaka hem. Omväxling förnöjer. Backarna är lite mindre branta och det tackar mina ben för. Hemma vid midnatt. Vi ville se film – det blev Beck. Men vi orkade bara halva... sen somnade vi…

Foto: E-M Olsson 2015-07-10©