Finaldag med fotboll och kusinträff

Onsdag 27 juli  

Träff med Henriks kusin Charlotte med familj

Det här med att träffa kusiner på Kreta har blivit en liten tradition. Det kan man väl säga när det är tredje gången gillt som det sker. För två år sen var det första gången då Henriks kusin Anne och hennes man Stig överraskade oss (eller i alla fall barnen) och kom till Koutouloufari. Vi spenderade några dagar tillsammans innan vi var tvungna att åka hem. Förra sommaren träffade vi samma kusin, man plus dotter Natascha. Dottern var med oss i sex dagar och föräldrarna nästan två veckor. Det var hur roligt som helst. Vi gjorde utflykter och bara hade det hyggeligt. Förra sommaren träffade vi även min kusin Mats och hans fru Susanne. De bodde i Platanias när vi var i grannbyn Agia Marina. Det blev en träff hos dem och en hos oss. Verkligen kul. Tänk att det ibland kan vara lättare att umgås utomlands än hemma.

Denna vår sista heldag i Agia Marina vaknade jag och kände mig jättetrött. Kan bero på den sena kvällen eller att vi gick långt. Vi startade med frukost och använde dagen till att förbereda packningen, vila och sitta på balkongen. Vi åt lunch nere vid poolen och tillbringade sista eftermiddagen med att sola, simma extra mycket och läsa. Jag låg delvis under ett olivträd. Ljuvligt. Vi pratade och skojade med Rafailia, Maria och Jannis. Det känns lite märkligt att behöva resa från dem nu. Efter tre veckor är man ju väldigt ”hemma” på ett ställe. Folia är vårt sommarhem.

 

Vid 20-tiden drog vi oss neråt byn och den sportbar, Litinas, där maken beställt bord. Vi hade nästan precis kommit då vi såg en grå bli med kända ansikten inuti. Bra tajming där. Fem minuter senare var bilen parkerad och våra ”gäster” på plats. Danskar är som regel trevliga och lättpratade. Henriks kusin Charlotte och hennes man Kenneth är inget undantag. Barnen Lucas och Sofia är också lättsamma. Vi beställde in mat direkt. Tanken var att vi skulle äta och samtidigt se en (relativt oviktig med dansk) fotbollsmatch på storbildsskärm. Pojken är FCK-fan och det var just FCK som spelade mot ett rumänskt lag. 

Nu blev det inte så väldigt fokuserat tittande ens för herrarna. Det blev en massa prat om hur alla släktingar där hemma i Danmark mår, hur Charlottes 40-årsfest var (som vi missade) och hur deras greklandsvistelse varit hittills. Det visade sig att familjen Khalil drabbats av ett resebolag som gick i konkurs alldeles nyligen. De hade inte hört på nyheterna och inte fått någon direkt information heller. Det hade ställt till det boende bland annat, förutom att det kostat en massa extra.

 

När matchen var slut (det blev visst 1-1) gick vi en liten kort promenad innan vi satte oss på en annan bar som heter Kiss. Vi ville bjuda barnen på varsin glass och de vuxna på en drink. Kenneth fick nöja sig med cola i och för sig. Han skulle ju köra dem hem sen. Vid midnatt skiljdes vi åt efter några riktigt trevliga timmar. Det gör vi gärna om. Det var vi eniga om.

Bättre sistakväll kunde vi nog inte fått. När vi kom hem till Folia fick vi säga farväl och pussa om Rafailia, eftersom hon inte jobbar på förmiddagar. Vi hoppas innerligt att vi ses nästa sommar igen!

Foto: E-M Olsson 2016-07-27 (c)