Tisdag 28 juli
Slut på det roliga för Natascha :(
 |
| Mina bästa mediciner. |
Somnade ovanligt lätt efter
gårdagens alla upplevelser. Men jag vaknade vid ett tillfälle mitt i natten och kände att hela
vänsterarmen var livlös! Tanken att jag fått en stroke for blixtsnabbt genom huvudet.
Kunde varken röra på fingrarna eller lyfta armen. Mycket obehagligt även om det
säkert bara varade några sekunder innan blodet började leta sig fram i sina
banor. Jag hade tydligen legat för hårt och för länge på armen så den domnat
bort totalt. Jätteläskigt och inget jag vill uppleva igen. Sist var för 23 år
sen, när läkarna ”stängt av” blodet i armen under en halvtimme för att kunna
operera min karpaltunnel i handleden. Oerhört spännande den gången och samtidigt läskigt
att se sin arm blek och ”död”. Fascinerande att se och känna värmen och livet
komma tillbaka när blodet kopplades på igen.
Jag somnade om men vaknade till flera gånger efter armincidenten. Har tyvärr
inte alls sovit så bra som jag brukar, men man kan inte få allt eller begära
att kroppen ska återhämta sig på några veckor efter månader av stress och slit.
Jag har ju upplevt så många andra hälsoförbättringar i magen, njurarna,
musklerna och lederna. Jag har fattat
ett beslut och det är att lyssna på kroppen, aldrig mer jobba med sjukdom bortmotad
med smärtstillande eller antibiotika. Aldrig mer ha en likadan maj som det var i
år. Det får vara slut på att sätta arbetet, studenter och kollegor före sig
själv! Jag vill må bra fysiskt och psykiskt många år än, både på arbetet och
privat. Så är det bara. Nog om det.
Träffade danskarna vid frukosten och vi var nog alla lika trötta. Kan också
bero på att värmen stigit till 34 grader och luftfuktigheten är hög. Man känner
sig klistrig, inte bara varm. Efter maten gick jag upp i lägenheten och plockade
ihop två fulla påsar med smutstvätt. Det är en fantastiskt fin service att bara
lämna allt i receptionen och hämta dagen efter. Kostar 10 euro och det är det
verkligen värt.
Det var Nataschas sista dag på Kreta så hon och de övriga ville utnyttja
tiden till sol och bad. Det blev poolen redan vid middagstid, men jag kom ner
ett par timmar senare. Jag måste ta mig tid till yoga i lugn och ro och till att skriva lite. Hann
även prata i telefon med dottern. Det var som sagt mycket svettigt så det blev lite sol och mycket bad för
min del. Vi var nästan ensamma vid polen så jag misstänker att alla andra hotellgäster
gått ner till havet. Det svalkar trots allt lite mer där.
Natascha skulle flyga kl.21, vilket innebar avresa från Folia ett par
timmar tidigare. Hon skulle ledsagas av ”rejseholdet” dvs Stig och Henrik. De skulle ta bussen med byte i Chania. Vi åt
först en sen lunch vid poolen. Natascha ville ha en sista moussaka men aptiten
var inte så stor. Det kan man förstå med värmen och lite resenerver. Vi åt och
tog farväl.
Vi hade planerat att jag och Anne skulle komma till Chania vid 21-tiden
och möta gubbarna där. Märkligt nog kom vi från våra respektive håll först en
halvtimme för sent. Det var otroligt mycket trafik denna afton såväl från flygplatsen som från turistorterna. Undrar varför.
Kanske en föraning om att vi inte skulle få en sista jättetrevlig kväll i Chania. I
stället för taverna och läcker mat valde vi ett café (var inte så hungriga) där
maken fick en väldigt dålig hamburgare och jag fick en crepe fylld med ost och
skinka (helt okej) och chips! Tror Stig gjorde bästa valet som nöjde sig med
färskpressad apelsinjuice… Kaffet ska vi inte tala om, svagt, slaskigt och
smaklöst. Sämsta frappén ever.
Vi promenerade omkring lite men ingen av oss hade liksom lust att
shoppa eller så. Det bästa denna kväll var en utställning med gamla filmaffischer till filmen Zorba. Filmen bygger på en roman av Kretas store författare Nikos Kazantzakis. Alla känner väl också igen dansen zorba och musiken.
En annan positiv sak var att vi råkade gå förbi några utgrävningar mitt inne i Chaia, där svenska arkeologer tydligen varit delaktiga. Bilderna för mörka tyvärr. Området inte så upplyst kvällstid.
Beslöt oss för att försöka dricka lite riktigt kaffe.
Starbucks borde väl ha samma kvalité överallt tänkte vi. Och det stämde säkert.
Jag var dum nog att testa hot chocolate – och fick vit chokladmjölk. Det gick att dricka men var väldigt sött. Det kändes som om den här kvällens ”mat” varit
skräp med stort S. Och det händer väldigt sällan i Grekland. Tack och lov.
Bussen hem var proppfull, men det är ju högsäsong nu. Fortfarande 28
grader efter midnatt så här kan vi verkligen tala om tropiska nätter. Månen lyste så vackert och närmar sig sin fulla styrka.
Foto: E-M Olsson 2015-07-28©
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar