Dansa med mig Zorba!

Måndag 4 juli. En dag värd att fira för många. July 4th, morbror Assars födelsedag. Olas dopdag.

Denna första måndag i juli vaknade jag redan vid 8 efter en god natts sömn. Trots att jag för första gången på väldigt länge kände mig utvilad, valde jag att ligga kvar i sängen och invänta att maken skulle vakna. Det blev ungefär en timme senare. Vi åt frukost i sedvanlig ordning innan vi tog siesta, dvs vi satt en stund utanför hotellet och kollade av våra mobiler. Alltid lika kul att se om barnen har skrivit, om någon gillat mina fb-inlägg eller instagrambilder. Och om någon orkat läsa blogginläggen…

Eftersom ingen av oss var särskilt strandsugen tog vi det lugnt hela förmiddagen, vilade och läste. Jag fick skön massage på ryggen och slumrade sen en stund. Jag var pigg på morgonen, men blev mer trött och matt desto längre dagen led. Kände en inre obefogad oro som jag beskyller vädret för. Det började nämligen blåsa upp lite mer än vanligt. Säkert något nytt högtryck som på verkar mig. Vi lyssnade också på grekisk musik då vi upptäckt att det fanns en gammal radio, typ låda, på rummet.

Henrik gjorde ett försök att gå ner till stranden medan jag bloggade lite. Men han var tillbaka inom en halvtimme. Det blåste helt enkelt för hårt. Det gick ganska stora vågor på havet, så jag tackade någon gud att vi inte bestämt oss för att göra en båtutflykt just då. Sanden virvlade omkring på gatorna som små minitornados och på stranden blev man stucken på huden som tusen nålar. Maken hade hela hårbotten fylld av sand, så det blev till att duscha bort.

Vi borde köpt frukt till natten...

 Vi gick ut en liten runda och åt lunch på ett nytt ställe som heter Maza Soura. Det ligger i byns lilla centrum. Det är ganska kul att se hur bilar lyckas svänga eller mötas i gathörnen, när det står bord och stolar framför alla tavernor. Trafiken är som väl är ganska blygsam och helt avstängd på kvällarna. Vi åt en enkel lunch bestående av Club sandwich och grekisk sallad. Gott. Efterrätt on the house.

Efter maten tog vi en promenad ner i hamnen. Därefter upp i centrum. Köpte minsann några riktiga vykort som några förhoppningsvis glada anhöriga kommer få. Vi fick även provsmaka, rakomelo (raki med honung), olivmarmelad (jättegott) och olika balsamicovinägersmaker.

Tillbaka på Pal Beach vid 18-tiden. Satte oss i snackbaren och njöt av varsin frappé. Jag försökte lägga in bilder till det blogginlägg jag skrivit tidigare på dagen. Men nätet svajade såklart vilket irriterade mig en aning. Men jag förstår att det kunde bero på vinden. Jag gav upp och så tog vi ett skönt kvällsdopp i stället. Man måste ju passa på att bada när man bor så nära havet. Vinden hade lugnat sig lite dessutom. Jag kunde till och med simma min dagliga dos och göra några gymnastiska övningar. Kvällssolen är underbart skön tycker jag. Att simma med solen i ansiktet och vinden i håret omsluten av vatten. Det är livet för mig.

 Så blev det dusch och hårtvätt (första gången sen vi kom till Kreta). Jag behöver inte tvätta mer än en gång i veckan. Så torrt är håret. Eftersom jag undviker saltvattnet och aldrig dyker eller doppar huvudet på andra sätt, blir det inte nödvändigt att tvätta håret så ofta. Gjorde dessutom en fin inpackning samma dag vi åkte och den höll håret mjukt och fint länge! Vi satt en stund på vår härliga balkong och skrev våra vykort, som vi skulle posta på väg till kvällens höjdpunkt..

Det skulle nämligen bli ett biobesök på CINEMA, en utomhusbiograf där man varje måndag visar klassikern Zorba. Det ville vi inte missa. Jag har aldrig sett hela filmen bara vissa klipp. Jag såg däremot Zorba som teaterpjäs i Heraklion en gång i mitten av 80-talet. Men det var ju ett tag sen. Att gå på utomhusbio i Grekland är en upplevelse jag kan rekommendera alla! Tänk dig att sitta utomhus en varm sommarnatt (bion börjar kl.22) under en sammetssvart himmel beströdd med stjärnor som gnistrande diamanter. Inga bekväma biostolar att vräka sig i och kanske somna, men väl tillräckligt bra stolar – och bord där man ställer sin dricka.  Vi kom tidigt, en halvtimme innan ungefär, och då var det två personer där. Vi tänkte att det skulle bli en visning för en handfull personer men det kom folk hela tiden fram till någon minut i tio. Vi köpte läsk/öl och chips. Vi tänkte vi skulle äta en gyros efter filmen nämligen.

Också en biobesökare

Själva filmen Zorba the greek är utan överdrifter fantastisk. Tror att alla i mogen ålder, som känner till Anthony Quinn och Alan Bates, kan se den. Självklart även yngre som vill uppleva något annat än hollywoodfilm. Att den är svart-vit gör känslorna som förmedlas ännu starkare och mer äkta. Det finns många roliga scener och dialoger. Men det finns också sorg, smärta och ensamhet. Hemskast är en scen där en ung grekisk kvinna (änka) blir hedersmördad av byns män. Hon anses vara en hora eftersom hon förälskat sig i den unge engelsmannen (Bates).

Filmen varade i drygt två timmar med en liten paus i mitten. Det var alltså sent , efter midnatt, när vi traskade ner till byn. Alla matställen hade stängt, bara barer öppna. Vi fick gå till sängs hungriga den natten, vilket var en nyttig upplevelse det med. Hur många får gå till sängs mätta och belåtna varje dag?

Det jag tar med mig från Zorba är den positiva inställning till livet som huvudpersonen har. Han skrattar och dansar när allt är som svårast. 

Foto: E-M Olsson 2016-07-04 (c)

Söndagsblues

Söndag 3 juli. Solig söndag med mycket siesta. 

 Ingen löpning idag heller… Maken blir trött av att vara uppe sent. I alla fall skyller han på det. Jag vaknade vid 9 och då sov maken fortfarande sin skönhetssömn. Vi fick skynda ner till frukosten som var välbesökt denna söndag. Verkade som alla tagit sovmorgon. Det var också ganska många som skulle resa hem. Men vi stannar!

Vi bestämde oss för att helga vilodagen och unna oss en slappedag (som om de andra dagarna varit jobbiga). Det kändes tydligt att det var lite varmare, kanske 30 grader. Jag kände mig oförklarligt matt i kroppen, men samtidigt orolig inombords. Varför vet man aldrig förrän efteråt. I detta fallet berodde det säkert på väderomslag. Storm på väg, men som sagt det visste jag inte då. Maken kan slappa och somna var som helst och när som helst. En egenskap jag avundas lite.

Jag satt ganska länge på hotellets altan och skrev. Ett enda inlägg i bloggen kan ta mer än en timme, trots att jag har anteckningar och bilder fixade. Ibland strular nätet och saker ”försvinner” eller bilder laddas inte upp och så får man göra om igen. Henrik läste i sin bok och gick en liten runda i byn. Vid 13-tiden tog vi siesta på rummet. Jag passade på att skriva lite mera när jag nu var i gång.

Tryggt med polisen runt hörnet. Fast vad ska de göra i en fridfull by?!

Vid 15-tiden var vi hungriga så det blev till att gå ut och äta. Det kändes hett men inte alls olidligt tack vare vinden. Vi gick till Everest igen och åt det samma som sist. Gyros är gott helt enkelt.

Ibland är det trångt mellan borden...

Att vara på stranden sen eftermiddag/kväll kan verkligen rekommenderas. Det är absolut bästa tiden. Om man inte är en soldyrkare som måste fylla på brännan, så är kvällssolen att föredra. Lagom varmt, skönt och osvettigt. Vattnet svalkande men ändå väldigt njutbart att simma i. Man kan ligga i länge. Ingen trängsel på stranden (det är det inte dagtid heller i Paleochora men på många andra ställen).  Ingen som spelar strandtennis, möjligen några som gör yoga! Man kan till och med stanna och se solnedgången. Det gjorde vi.

Efter snabbdusch och ett telefonsamtal med dottern, var det middagsdags. Vi valde taverna Veggera som ligger nära hotellet och nära havet. Så avkopplande att sitta och lyssna till havets brus i väntan på maten. Ingen störande musik där heller. Vi valde att beställa olika smårätter. Mycket gott med bl a tomatbiffar, friterad zucchini och tzatziki.

Zucchini

Friterad fetaost, tomatbiffar och imam (fylld aubergin)

Frasiga friterade tomatbiffar

Kvällspromenaden gick ner till hamnen. Vi hittade Petrakis Seaview, ett familjehotell som vi först bokat. Glad att vi bytte för bättre än vi bor nu är det omöjligt att bo! Nära till allt och bekvämt med hiss när man har svårt att gå. Fin balkong att sitta och njuta en stund på kvällen – med havsutsikt. Vi letade efter ett ställe att ännu en gång se fotboll. Det blev ett traditionellt grekiskt cafe, kafenio Plateia. Matchen Island-Frankrike var egentligen aldrig spännande då fransmännen ledde med flera mål redan i första halvlek. Men vi var många skandinaver som hejade på Island ändå. Denna afton räckte en god Pina colada hela matchen.

På tallriken meze - tilltugg till makens ouzo

Gillar det fina gamla bordet.

Foto: E-M Olsson 2016-07-03 (c)

Precis lagom lat och ledig

Lördag 2 juli. Lättsamt schema och fantastisk fotbollskväll.

Vi sov gott till kl.9 vilket är precis lagom när man lägger sig en eller flera timmar efter midnatt. Det blev ingen löprunda denna morgon trots att maken planerat för det, dvs ställt fram löparskorna. Vi får väl se om det alls blir några. Ambitionen är ju hedervärd i varje fall. Vi åt frukost och diskuterade dagens ”schema”. Även om man inte har några bestämda planer är det ändå bra att ha några hållpunkter, exempelvis när man ska äta, hur länge man ska vara på stranden, om det finns önskemål om någon aktivitet. Vi inledde förmiddagen med siesta. Ja, det låter kanske konstigt för det brukar man ju ha på eftermiddagen när solen står som högst och är som starkast och det är skönt att hålla sig inomhus. Siesta för oss innebär att man tar det lugnt när som helst på dygnet. Man ligger på sängen och läser, slötittar på tv (BBC news), spelar något spel på sin Ipad (maken) eller skriver en text (jag). Jag lade in en massa bilder i datorn, redo att användas senare i bloggen.

 Vi valde denna dag att spendera tre timmar på stranden. Det blåste lite mer än dagen innan, men inte så farligt. Vi tog några dopp men det var för skvalpigt för att simma. Vi gick dock längs hela stranden tur och retur vilket kan vara en sträcka på 1,5-2 km. Bästa sättet för mig att sola är i rörelse. Ligger jag ner blir det helst under parasoll med en bok. Läste gjorde jag med förstås. Snart klar med den första boken av många.

 Vi valde även att äta lunch i hotellets snackbar och det var ett bra val. Dagens rätt var ärtor med potatis i tomatsås. Vegetariskt och bra för magen min. Grekisk sallad är en självklarhet till varje måltid. Jag mår alltid så himla bra av det grekiska köket. Försöker äta enbart nyttigt, köper varken godis eller choklad, kakor eller glass. Undantag är de små portioner efterrätt man får på restaurangerna. De äter jag. Kroppen verkar rensa ut ”gifter” de första dagarna för jag får alltid en stark metallsmak i munnen. Den försvinner efter två –tre dagar. Magen är alltid helt återställd efter samma tid oavsett hur den var innan jag åkte (oftast dålig efter stressiga tiden maj och halva juni innan ledigheten. Två veckor hemma hjälper föga).

Efter maten blev det åter till stranden ett par timmar. Sen eftermiddag är det absolut skönast på stranden. Tänk på det alla ni som skyndar dit vid 10 på förmiddagen (och riskerar att bränna er). Vinden hade mojnat så det gick utmärkt att simma mina dagliga 200 meter. Får inte simma för långa pass enligt sjukgymnasten. Men gärna flera gånger om dagen. Gjorde även en del gympaövningar, men var lite mer försiktig än igår. Då tog jag i för hårt. En timmes vattengympa kändes rejält på kvällen. Hade så ont i flera leder och benmuskler! Tur jag har min egen massör med mig.

Efter dusch om ombyte valde vi att se solnedgången från café Castello med fantastisk utsikt över hela bukten, havet och bergen. Vi njöt av varsin god frappé, en sketo (ren) och en pagoto (med glass). När vi njutit av det fantastiska skådespelet gick vi en promenad runt ett litet berg och kom ut på andra sidan byn, vid hamnen. 

Vi strosade i gränderna och hamnade på en trevlig taverna som hette Aristeas. Vi åt en god middag igen. En höjdare var förrätten, friterad fetaost med sesam och honung. Jag åt soutsoukakaia (små färsbiffar) och maken kleftiko (köttgryta ”gömd” i smörpapper). Vilken skön lördagskväll.

 Vi vandrade vidare för att hitta någonstans att sitta och se fotbollsmatchen mellan Tyskland och Italien. Tydligen var det fler som hade samma tanke, att se kvartsfinalen, för det var fullt på varenda bar, cafeteria eller kafenio. Vi gick därför tillbaka mot hotellet där det finns en sportbar med storbild, men med grekisk kommentar till matcherna. Strunt samma tyckte maken. ”Fotboll är fotboll och talar för sig själv”. Det var inte så många där när vi kom, så vi fick en fin plats långt framme. Snart var det helt fullt. Tror personalen var oförberedd på det stora antalet kunder, för det tog ovanligt lång tid att få sina beställningar. Jag njöt av en mycket god Mojito i de 2,5 timmar som matchen varade. Spännande match som slutade oavgjort, även efter förlängning. Straffsparkar avgjorde – och det var väldigt spännande! Tyskland vann till sist. Man kunde ana vilken glädje det måste ha varit uppe i centrum där alla som höll på tyskarna firade segern, och det finns en hel del tyskar här.

Foto: E-M Olsson 2016-07-02 (c)