Resdag dubbelt upp!

Torsdag 24 juli – dubbel resdag för oss och för våra tonåringar!

Upp redan 6.30. Och det är tidigt, men jag hade sovit oroligt ändå så det gjorde inget.

Båten skulle avgå 8.20 men vi kom iväg ungefär halv nio. Först gick vi till fel båt så jag blev irriterad på att personer som arbetar på resebyråer ger fel upplysningar!  Tera Jet var en sk fast ferry och det gick undan. Gungade ibland så till och med Henrik mådde lite dåligt. Med på båten var den svenska familjen som också åkte buss från Chania samtidigt som oss – och som vi såg även på Knossos. Undrar hur höga oddsen är att detta inträffar. Tre gånger på tre dagar.

Vi åt en ost- och skinkpaj och drack kaffe till frukost – sen satt vi mest och slumrade resten av resan, Jag hade tänkt läsa men det vågade jag inte av rädsla att bli illamående jag med.

                         

Framme i Athinios Port vid 11-tiden. Härligt att få komma ut i luften igen. Vi tog nästan direkt en taxi – lättare när man är två än fem. Snabbt och lätt tog vi oss till Perissa och Roula Villa. Tänk att den väg jag förut tyckt varit fruktansvärd – brant och smal – nu framstod som helt okej efter vägen till Elafonissi… Och utsikten är vacker över havet och vulkanen.

På Roula Villa mottogs vi med kramar och glada miner. Angelos själv var på plats (Sissy är ute och flyger med Emirates). Den nya receptionisten Katerina var väldigt trevlig och välkomnade oss. Angelos undrade genast var barnen var. De kommer ju först i natt…

Det hade blivit något misstag med bokningen av rummet så de första två nätterna får vi bo i familjens privata lägenhet i källaren. Samma som Gabi och Joel hade för två år sen när de var här själva. Stort och bra, men utan köksdelen. Vi klarar oss nog! Vi är inte kräsna när det gäller boende – tak över huvudet och rena sängkläder är det viktigaste.

                         

Vi gick ut en runda i byn – dels var vi hungriga och dels vill man se om något förändrats, gärna till det bättre efter tuffa år i den grekiska ekonomin. Vi såg faktisk flera nya butiker och matställen så det verkar gå på rätt håll och det är bra.

Nere vid kyrkan öppnades ett nytt café förra sommaren och nu ville vi testa. Jag tog en amerikansk frukost och maken en baguette. Gott och verkligen fräscht och trevligt ställe. Demi’s 
bistro.

Vi promenerade lite längs den härliga svarta stranden och vek sedan av mot byn igen. Handlade lite vatten och annat i en Supermarket. Lite gott till barnen – juice och kex. De ska ju känna sig välkomna.

Rummet var klart och vi flyttade in, vilade ett par timmar och hade mejlkontakt med ungarna. Plötsligt fick vi ett sms om att planet som skulle avgå 21.45 hade tekniska problem (!) och skulle i stället gå 23.55. Meddelade barnen att de kunde ta ett lite senare tåg. Plus att de skulle få matkuponger av Norwegian. Senare fick vi höra att det förekommit terrorhot mot Norge under dagen – inte så kul när ens barn ska ut och flyga med norskt flygbolag. Men man kan inget göra bara be om en säker resa!

Vid 20-tiden hämtade Henrik varsin gyros. De är fortfarande godast från ett speciellt ställe här i Perissa. Vi åt ute på altanen precis framför de rum vi bodde i förra sommaren. Man känner sig verkligen som hemma här. Inan dess lite simning och bubbelpool.

Vi fördrev tiden ett par timmar till. Maken följde utvecklingen med planet, vi hörde nyheter via datorn, jag skrev en hel del och försökte lägga bilder i bloggen. Nätet svajade ganska ofta men det är sånt man får ta.

För att lugna nerverna lite – gick vi en runda i byn och målet var Dorians pub – ett mysigt ställe med Greklands billigaste drinkar – 3 euro – oavsett vad du väljer! Alltid fullt med engelsmän och bra musik från the good old days – Beatles exempelvis. Vi smuttade på våra drinkar – min Pina Colada var jättegod. Satt kvar och försökte kolla flyget, sista budet var avgång 00.15. Stackars ungar så lång dryg väntan på Kastrup. Men vi vet att farmor höll dem sällskap innan de passerade säkerhetskontrollen.

Resten av natten blev det nästan ingen sömn för min del. Avundas maken som alltid kan sova var och när och hur som helst. Vid 5-tiden gick vi upp och satte os på uteplatsen. Lite intressant att se hur omvärlden är då! Sopbilen kom och ljudligt tömde alla sopkärlen. Två trötta eller möjligen överförfriskade killar låg och snarkade i utesofforna. Tre fransmän kom hem från en festnatt – fnissande, och sa: "Bonsoir" fast de borde sagt Bonjour tycker jag. Sen gick de till poolen och badade nakna!

Strax innan halv sex kom äntligen Mr Jannis den tanige men fantastiske taximannen med sin discominibuss och lämnade den värdefullaste lasten – våra tre tonåringar! Kramarna jag fick kändes oerhört sköna.

Foto: E-M Olsson 2014-07-23©